Det Gåtfulla Folket

 (Beppe Wolgers - Olle Adolphson) (D)
1. Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland,
och dom glider så fint utan köl.

     Där går en flicka som samlar på stenar, hon har en miljon.
     Kungen av träd sitter stilla bland grenar i trädkungens tron.
     Där – går en pojke som skrattar åt snö.
     Där – går en flicka som gjorde en ö av femton kuddar.
     Där – går en pojke, og allting blir glass som han snuddar.
     Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.

2. Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind.

     Där går en flicka som sjunger om kottar, själv äger hon två.
     Där vid en plank står en pojke og klottrar - att jorden är blå.
     Där – går en pojke som blev indian.
     Där – där går Kungen av Skugga runt stan och skuggar bovar.
     Där – fann en flicka en festlig grimas som hon provar.
     Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.

3. Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en gård och ett skjul.
Där skjer det farliga togoverfallet ibland
vakra kvällar när månen er gul.

     Der går en pojke og gissar på bilar, själv vinner han jamnt.
     Fåglarnas sånger i olika stilar er magiska skämt.
     Där – blir en värdelös sak till en skatt.
     Där – där blir sängar till fartyg en natt och går till månen.
     Där – finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.
     Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.